Pacha manka y talleres

Forsta dagen Anton och jag kom hit till comunidaden (bysamfalligheten) San Pablo Urku, ca tre timmar norr om huvudstaden Quito, fick vara med om en matlagninsritual som kallas Pacha manka. Vi var val runt 50 personer, och forst bar vi stenar till en lamplig, gravbar grasplats och valde sedan vars en sten for att prata med den och saga nagra ord till Moder Jord och aven onskningar om en hade nagra sana. Sedan lade vi alla stenar i en hog pa tva stockar, som skulle symbolisera ledarna i byn, och tackte sedan det hela med vedtran. Eftersom elden ar manlig var det kvinnorna som skulle tanda pa. Under tiden det brann gravde mannen ett hal i marken precis intill, drygt en meter djupt. Nar stenarna hade varmts tillrackligt i elden bars de over ner i halet, och sedan lades maten i, som var potatis, kott i blad, artor, majs med mera. Det hela tillagades sedan nergravt under jord under cirka en timme, for att sedan tas upp och atas, och vi tyckte oss kanna att den har maten var tillagad med hjalp av Moder Jord.


Stenarna till Pacha Manka varms upp.


Den fardiga och tillagade maten tas upp ur halet i marken.


Samma helg som vi anlande holls talleres, laroverkstader/workshops, i aulan pa haciendan, "centrum" i San Pablo Urku, dit det hade kommit bade folk fran den egna comunidaden, men ocksa fran narliggande byar. Helgen var en del av Kawsays kurser som kommer paga fram till december, som ar kurser med tema Gestión territorial, Recursos naturales y Gobiernos comunitarios (typ: Territoriell forvaltning, Naturresurser och Gemenskapsstyre/sjalvstyre). Bland annat var det en man som hette Carlos som pratade om hur viktigt spraket ar for en kultur, angaende att farre och farre pratar usprungsspraket kichwa. Cesar Pilataxi, Kawsays president, holl ocksa i ett pass dar han pratade om Latinamerikas historia med stor vikt pa kolonialiseringen for over 500 ar sedan och aven San Pablo Urkus historia. Vidare om vilka rattigheter de har, vad det innebar att vara en del av en comunidad deras normer och territorium och om Chakana och de viktiga elementen i livet och tron. Hela syftet uppfattade jag som att sprida kunskap och medvetenhet om vilka dom ar, vad deras kultur ar och att det ar viktigt att bevara den.


Cesar Pilataxi pratar pa en taller.



Amelie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0